Stalker 2: Heart of Chornobyl

Mörkret faller över en ödslig del av världen drabbad av den historiska Tjernobylolyckan i Ukraina. Jag blickar försiktigt ut över ett område som är kantat av träd som dansar i takt med vinden. Jag kan höra knakande buskar samtidigt som ett par dånandet skott bryter tystnaden. Banditer har gjort sig ett hem i ett hus längst ner på denna krokiga skogsväg i ett övergivet hus. Detta är ingen ovanlighet i zonen och du kommer snabbt att inse att världen ukrainska studion GSC Game World har skapat är både oförlåtande och spännande att utforska. Bland övervuxna vägar, övergivna fabriker och isolerade byar är det du som avgör om nästa stund är din sista. Varje steg är kantad med knastrande ljud från din sensor som varnar dig att radioaktivt avfall är nära. Att hitta en väg runt dessa faror är lika svårt som att avgöra om banditerna vid vägens slut är värd din ammunition.

Jag hann aldrig ens fundera över beslutet om att avlossa min ammunition mot banditerna. Det visade sig att den lokala faunan hade sagt sitt. Ljus från de rysktillverkade automatkarbinerna lyste upp natthimlen och banditerna försvann lika hastigt i mörkret som flammorna från vapnens mynningar. Det hördes inga skrik utan bara ljudet av fallande kroppar som slog i marken. Blod dränkte golvet och ledde ut i skogen vilket inte var ett bra tecken. Jag var raskt tvungen att byta ut min ammunition och vapen för att hantera vad som attackerade denna grupp individer. Zonen förlåter ingen och den är extremt farlig mot allt levande i världen. Det finns som bekant styrka i antal och tyvärr är du oftast ensam.

<bild>Övergivna byggnader och annat dominerar landskapen.</bild>

Även om du är säkrare med andra kom jag ganska snabbt att uppskatta friheten och möjligheten att utforska på egen hand. Du är trots allt en Stalker vid namnet Skif som tagit sig in i detta område för att hjälpa en forskare. Allting står inte rätt till och du finner dig snart upp till öronen i konspirationer och situationer bortom din kontroll. Det märks tydligt att GSC Game World fokuserat på berättelsen. Du har val som formar berättelsen och dina beslut ute i världen påverkar din relation med fraktionerna. Det tog mig mer än sex timmar att klara av introduktionen och låsa upp åtkomst till resten av världen. Det blev tydligt att min strategi att tänka, utforska och ta sig an utmaningarna utan stress belönades när världen öppnade upp sig. {Stalker 2: Heart of Chornobyl} ger dig inga andra chanser utan är du inte förberedd kommer du att få det svårt. Fördelen är att du alltid ges chanser att förberedda dig och förundersöka platserna.

Jag valde att prioritera utforskandet över berättelsen. Det finns något genuint spännande att ge sig ut i denna värld och lära sig hantera farorna. Jag tycker att upplevelsen liknar den du kan hitta i originalen och modifikationer som Anomaly, Shadow of Chernobyl och Misery. Det är inte riktigt lika svårt som dessa moddar kan vara men det är ändå utmanande. Jag hade inga stora svårigheter att spela på normal och behövde ibland ändra till svåraste med jämna mellanrum. Är du helt ny till serien är det ingen skam att spela på enklaste. Svårighetsgraderna är genomtänkta för olika spelare och det enda som saknas är en nivå för de allra mest erfarna. Jag tror att folk som älskar Misery, Zone Of Alienation och Anomaly kommer att tycka att svåraste är lite för enkelt. Jag hoppas att vi får lite fler möjligheter att skräddarsy nivåerna över tid. Just nu har du bara ett fåtal val att göra.

<bild>Vegetationen är tät och detaljrikedomen hög.</bild>

Svårighetsgraden påverkar hälsa, strider och resurser du kan finna i världen. Det som gör striderna i Stalker 2 så engagerande är att du konstant uppmuntras att använda miljöerna till din fördel. Du strider lika mycket mot fiender med dina vapen som du gör mot miljöerna. Ofta sker detta parallellt och samtidigt med varandra. Det är ingen ovanlighet att fly fiender för att lura in dessa i anomalier och använda dessa för att lättare bekämpa mutanter eller banditer. Anomalier kan vara allt från att fiender omringas av eld, kastas upp i himlen eller slits isär i en blodig uppvisning. Du kan också lura olika stridande grupperingar till varandra så att de slår ut varandra. Du gynnas helt enkelt av att tänka ett par steg längre och använda världen till din fördel. Alla situationer löser du inte genom att storma grindarna till byggnaderna.

GSC Game World vill gärna berätta att världen är en karaktär och den egentliga protagonisten. Efter min tid med detta kan jag instämma. Vi tar för givet att det är utvecklare som Rockstar Games och CD Projekt RED som skapar de bästa dynamiska och levande världarna. Efter min tid med Stalker 2 är det ganska tydligt att även denna utvecklare bör uppmärksammas mer. De är inte lika duktiga på berättande, men det skapar sanslöst häftiga och intressanta spelvärldar. Jag tycker att denna 64 kvadratkilometer stora karta alltid bjuder på något intressant att utforska. Den känns gjord för hand och inte framslumpad med hjälp av algoritmer som i {Starfield} eller No Mans Sky.

<bild>Utvecklarna leker ofta med olika färger för att illustrera att zonen inte är lika normal som resten av världen.</bild>

Tyvärr finns det inga enkla metoder att resa snabbt över världen. Du har inga fordon och du kan enbart färdas snabbt genom att betala pengar till en individ i vissa bosättningar. Jag har upplevde inte att detta var ett problem, men om du vet med dig själv att du inte orkar gå överallt kan det bli kämpigt. Precis som i {Escape from Tarkov} är målet ofta att bygga upp en bank av ammunition, vapen och pengar genom att bege dig in i ett område och sedan sälja utrustningen i en bosättning du flyr tillbaka till. Till din hjälp har du en säker kista du kan lämna all utrustning och alla dina artefakter i utan att de riskerar att någon stjäl dessa. Ibland måste du lämna utrustning du inte kan bära med dig och prioritera vad du bär tillbaka. Tack och lov står värdet på utrustningen när du hovrar över dom med muspekaren i ryggsäcken.

Precis som i föregångaren finns det också gömmor ute i världen med bra utrustning. Ibland berättar karaktärer om dessa som en belöning efter ett uppdrag, eller så markeras de när du läser någons meddelande. Du kan själv använda dessa gömmor för att lämna utrustning till senare tillfällen. Det har hänt att jag lagt undan ett krypskyttegevär vid ett torn och använt det senare för att ta hand om fiender. I detta spel kan du inte bära för mycket utan måste fundera på vad du tar med dig. Du måste också underhålla utrustning som låser sig eller går sönder. Det går såklart att laga allt men det kostar mycket pengar. Ibland måste du uppgradera vapnen, eller köpa tillbehör som sikten eller ljuddämpare. Du måste ofta prioritera hur du använder dina pengar och om du ska sälja eller spara dina artefakter.

<bild>Världen är enorm och inbjudande att utforska.</bild>

Artefakterna är ett stort inslag i denna värld och de får du genom att navigera vissa anomalier med hjälp av en bult och en sensor. Bulten kan kastas in i flytande bubblor av gravitation eller trigga små orkaner av eld på marken. När du hittat rätt plats kan du ofta plocka upp en värdefull artefakt. Denna kan säljas eller användas i din utrustning för bonusar. Det fungerar lite som att lägga poäng i nivåuppgraderingssystem du finner i rollspel. Skillnaden är att dessa inte är permanenta och du kan sälja dessa om du har ont om pengar. De för också ofta med sig någon negativ aspekt som att du blir radioaktiv. Slutet av spelet kräver nästan att du använder dessa artefakter i bra kombinationer för att överleva farorna du möts av.

Om du läst ända hit kanske du undrar vad som faktiskt är nytt. Jag ska vara helt ärlig och förklara för dig att Stalker 2 lever på gamla meriter. Det är en väldigt trygg uppföljare som snarare raffinerar sina spelmässiga system från tidigare titlar. En stor uppgradering ser vi hos grafiken och ljudbilden. Båda dessa är på en helt annan nivå än sina föregångare. Jag skulle utan tvekan vilja kalla detta för ett av årets snyggaste spel rent tekniskt. När jag fick se min första storm – även kallade emissions – blev jag helt tagen av spektaklet. Jag tyckte att emissionerna i föregångaren var läskiga. I denna titel är de mer som efterspelet av kärnvapen i Terminator 2, med blixtar och superupphettad luft som dränerar din hälsa på sekunder. När ljudet av sirener ekar måste man söka skydd. Stressen av att vara ute i vildmarken och tvingas hoppa ner i ett mörkt bunkerkomplex är otäckt.

<bild>Jag valde att ta bort siktet, och mycket annat som plottrade ner användargränssnittet via menyn.</bild>

Man känner sig liten ute i ovädren och spelvärlden är vacker som få andra att beskåda oavsett om det regnar, stormar eller är solsken. Även om det finns små animationsproblem och det saknar skärpan i reflektionerna vi kan se i andra titlar gör det inget. Det är svårt att klaga på detta då spelet ser helt otroligt ut i rörelse. Gräs och träd svajar i vinden, buskar rör sig när du går förbi och vegetationen är tät på marken. Den smälter perfekt ihop med lervällingar och vägarna är fantastiskt detaljerade. Första gången jag gick genom den nedbrända skogen blev jag häpen över hur pass bra allting såg ut och hängde samman i en helhet. Försöket att skapa en realistisk grafikstil har verkligen lönat sig. Allting ser ut att passa in i världen och ljussättningen är magisk att titta på under dygnets alla timmar. Ljudbilden är precis som grafiken inte felfri men levererar en bra ljudbild. Vapnen låter bra och stormarna har tryck i ljudet vilket dränker omgivningen på ett trovärdigt sätt. Naturen låter bra med ekande skott i bakgrunden och mutanters läten. Även djur som fåglar och annat låter bra. Den svagaste biten är vissa röster.

Jag skulle summera Stalker 2 med att det är en långsamt upplevelse. Den betonar att du tar dig tiden att utforska, sluka upp atmosfären i världen och leva dig in upplevelsen. Det är inte särskilt många snabba vändor i berättelsen och det är också titelns svagaste punkt. För hur bra utforskandet och den dynamiska världen än är detta ett berättardrivet och berättelsestyrt spel. Jag upptäckte ganska snabbt att viss dialog inte var riktigt färdig eller verkade vara felskriven. Det fanns dialog som inte bara lät konstigt och var fel i situationen utan också såg ut att vara fel. Jag löste detta problem med att slå över på ukrainska vilket bjöd på jämnare röstskådespelarkvalitet och skapade mer inlevelse. De engelska rösterna var väldigt ojämna och lät ibland bedrövliga.

<bild>Karaktärerna ser riktigt bra ut men kan vara lite stela i vissa animationer.</bild>

Dualiteten med Stalker 2 är att de är ett berättartungt spel i en gigantisk öppen värld där den bästa biten inte är fokuset på narrativ utan själva utforskandet av världen. Där berättas historien om mänsklighetens överlevnad och din plats i den genom det spelmässiga. Det är ett fåtal saker jag saknar och det är en handhållen kompass kontra den digitala i användargränssnittet och möjligheten att ha en karta i handen. Som det är nu kan du komma åt allt via en padda där du kan se kartan och läsa alla anteckningar. Jag gillar när användargränssnittet är inbyggt i saker i världen kontra att vara siffror i hörnen på skärmen. Detta spel skulle gynnas av att erbjuda fler alternativ att plocka ner vissa saker från användargränssnittet ett annat exempel är möjligheten att ta ut magasinen för kolla mängden patroner.

Ett annat område jag hade velat se mer alternativ att skräddarsy upplevelsen på är överlevnadsaspekten. Jag hade gärna sett törst, hunger och sömn vara mer anpassningsbara. I nuläget märks sömnbehoven inte av alls och hungern är lite för konstant. Jag hade också gärna sett törst vara en faktor. Precis som tidigare ser jag hellre att det går att tydligt avläsa behoven direkt i spelet via signaler från karaktären kontra ikoner. Behovet av att sova behövs ytterst sällan användas vilket är synd. Det finns heller inga användbara sängar eller stolar ute i zonen. Jag hade gärna velat ta beslut om var jag ska sova och hur kan jag säkra min omgivning för att inte riskera att dödas på platsen under natten.

<bild>Kartorna och användargränssnittet är oftast enkla att navigera.</bild>

Stalker 2: Heart of Chornobyl är bombastiskt, uppslukande, vackert och låter riktigt bra. Denna värld är utan tvekan en av mina favoriter i modern tid. Jag tycker att tvåan är betydligt bättre än sina föregångare på denna punkt. Världen känns levande, dynamisk och organisk på ett sätt som bara modifikationerna till originalet lyckades med. Ljudbilden förstärker den känslan och blåser liv i denna mörka och ganska obehagliga värld. Spelmässigt är det ett oförlåtande actionspel med betoning på tålamod och tänkande. Det lever på gamla meriter men lyckas uppgradera alla väsentliga system till något bättre än tidigare. Det spelmässiga är moderniserat på ett bra sätt utan att ta ifrån dig kontrollen. Trots att berättelsen inte är den mest engagerande upplevelsen jag haft i år på egen hand är resten av spelet fantastiskt och helheten gör det till ett av årets bästa titlar. Och du kan med enkelhet stanna kvar i denna värld i mer än hundra timmar även om storyn går att klara på lite mer än hälften av den tiden.

<bild>Att skruva på och av ljuddämpare eller att äta har egna animationer. Konserverad mat har sällan sett så bra ut i spel som här.</bild>

Läs hela nyheten här

Lämna en kommentar